Step Up 3 (2), The Last Airbender (2)

Step Up 3 hade jag höga förväntningar på, och jag blev rätt så besviken. Den liknade inte de andra filmerna alls och kvaliteten som var så hög i de andra två var helt borta i denna. Nej detta hade inte ens en historia jag tycker var värd att följa. Vill ni se en dansfilm så föreslår jag att ni ser StreetDance istället - vilket är en look a like Step Up-filmerna men är producerad i Storbritannien och trots att den inte är superbra den heller så är den mycket bättre än Step Up 3.


The Last Airbender hade jag även här höga förväntningar och de gick helt i kras. Det enda coola med filmen var vissa 3D effekter samt att den onda spelas av Dev Patel, vilken slog igenom i Slumdog Millionaire. Annars, urusel film. inte sevärd på bio, hyr eller låna av nån annan för betala inte pengar på det här skräpet.

The Social Network (4)

Filmen om The Facebook - bokstavligt talat. Baserad på en verklig historia. Man får följa Mark som är en kille på Harvard och som beter sig som om han har någon form av aspergers. Han har inte förmågan att tycka synd om andra - eller det syns i alla fall inte, och när han går in för något så kan han hålla på i flera dygn utan att bli störd. Han har egentligen en vän och samma kväll som han blir dumpad av sin tjej så lyckas han få Harvards server att krascha för en internetsida han skapat. Tre av skolans "populära" killar söker upp honom och ber honom att programmera en hemsida där man kan se vilka som är singlar och inte - och som bara är tillgänglig för studenterna på Harvard. Mark får en bättre idé. En hel hemsida där man kan ha en profil, ha förhållandestatus, snabbmeddelanden till varandra, lägga upp bilder m.m. Han kallar sidan - TheFacebook. Snart växer sidan och expanderar till andra närliggande universitet och historien om världens största internetsida har rullat igång. TheFacebook blir sedemera Facebook och Mark blir stämd först av de tre som bad honom skapa Harvard Connection -vilket inte blev av och sedan blir han stämd av sin enda vän för att ha uteslutit honom när Facebook började gå bra - trots att han var ekonomen bakom hela projektet.

Filmen är faktiskt jättebra och det tål att tänkas på. Sjukt läskigt är det att det första jag gjorde när jag kom hem var.... att gå in på fejjan och ändra min status. Like really. Det första jag såg när jag kom in genom dörren var brorsan som satt vid datorn och var inne på.... Facebook!
Sevärd film i vilket fall! skådespelarna är lysande. Rekommenderas VARMT

Letters To Juliet (4)

Otroligt mysig film, helt klart en av favoriterna. Blandar ihop kärlek, historia, fantastiska Italien, fina bilder, kul humor, ledsamheter och såklart... romantik.

Älska, älska, älska!
riktig love-story i sann Taylor Swift-anda och det är perfekt att de har hennes mest kända låt med just namnet Love Story med i denna film. Klar 4 av 5. älskar man romantiska filmer så ÄLSKAR man denna

The Blind Side (5)

Fantastiskt bra film och den förtjänar den Oscarstatyett som den fick. Sandra Bullock är brilliant i rollen som en rik kvinna som tar in en föräldralös pojke i sitt hem, ger honom mat, husrum och i slutändan så får han en framtid då de adopterar honom. Får mig att tro på att mänskligheten inte är så trångsynt som man kan tro, och det är en gripande historia. Baseras på en verklig händelse och hela filmen är otroligt välregisserad och välskriven. Bullock vann sin första Oscar för bästa kvinnliga huvudroll i denna film, ett pris som hon definitivt förtjänar.


Det här är en av mina absoluta favoritfilmer och otroligt sevärd.

Predators (1)

Predators - får en etta av mig. Det enda filmen hade var bra specialeffekter och bra skådespelare, men tyvärr är detta inte allt som krävs för att göra en film sevärd. En handling är ganska centralt i en film och det kändes som om denna filmen saknade en sådan. Samma sak med filmens mening och budskap. Jag har ingen aning om vad man ville få ut med filmen och jag kommer ut från biosalongen mer förvirrad än jag var när jag gick in. Killen jag gick på bio med höll med mig och tyckte att Eclipse var mycket bättre än denna, så det säger väl en hel del.

Inception (4,5), Camp Rock 2 (2)

Inception är ett storslaget filmäventyr som jag är otroligt glad att jag såg. Här hålls hjärncellerna igång på allvar och filmen är en påfrestning på psyket då den egentligen handlar om vad som är verkligt och inte. Går livet att påverka och kan man styra och ställa i andras liv med hjälp av drömmar? I slutet håller man knappt reda på dröm och verklighet och när man lämnar biosalongen är hjärnan full av frågor, som om hela filmen egentligen var en dröm eller vem det egentligen var som drömde och bestämde. Kräver en tankeverksamhet från tittaren och jag älskar sådana här filmer! Sjukt bra skådespeleri och regi och manus. en fyra och en halv, men skulle kunna vara mer.



Camp Rock 2 är uppföljaren på Camp Rock (förvånad?). Faktiskt så tyckte jag mycket om den första filmen och hade sett fram emot att se denna, och besvikelsen var stor. Skådespelarinsatserna var mycket sämre än i första, handlingen var egentligen inte om något speciellt och allt kändes bara överdrivet och fånigt. Krystat manus helt enkelt och då det är halvtaskiga skådespelare så finns det inget som kan lyfta filmen och den faller platt. tyvärr. en tvåa.

Eclipse (4,5)

Baseras på boken med samma namn av Stephenie Meyer och är tredje delen av fyra i Twilightsagan som just nu är den största hysterin världen över. Miljontals fans, världsrekord i antal biobesökare och sjukt mycket inspelade pengar på bara någon vecka efter premiären säger en hel del.
Eclipse är min absoluta favorit i serien och filmen gör mig absolut inte besviken. Alla mina favoritscener var med - dock lite ändrade, skådespelarna gör mycket bättre insatser än tidigare, regin är bättre, färgtemat är bättre, MUSIKEN ÄR FANTASTISK, och hela känslan är mysig, humoristisk, romantisk och mörk på samma gång. Man ser mer av familjen Cullen, man ser mer av Quileuteindianerna, man ser mer av deras vardagliga liv, allt är bara mer i den här filmen och det enda negativa jag kan säga är att i början så hoppar det rätt mycket för att de vill få med så mycket och det är lite jobbigt. Jag hade föredragit att de tog bort en scen och gjorde de andra lite längre. Eller att hela filmen blivit några minuter längre hade inte heller gjort något!


I vilket fall är den underbar och helt klart sevärd för alla som älskar Twilightsagan, eller för dem som tycker den är helt okej. Och ta med era polers som inte gillar den ännu för den här filmen kan omvända vilket hårt sinne som helst till en riktig mjukis.

Dear John (4,5)

Dear John är nyaste tillskottet i raden av filmatiserade böcker av Nicholas Sparks. Jah har sett alla filmer som baseras på hans böcker och jag älskar alla av dem! Har även läst de av hans böcker jag kunnat få tag i (faktiskt råkar det vara de fyra filmerna jag gillar mest av honom, A Walk To Remember, Dear John, The Notebook och The Last Song) men han har skrivit många fler, varav två håller på att filmatiseras just nu. När de kommer så är jag på bio, för det här är bra och realistiska filmer hela bunten.


Jag har hyllat The Last Song, The Notebook och A Walk To Remember med att säga att de skildrar verkligheten, relationer och livet i helhet på ett helt realistiskt sätt. Det är ingen glorifierad verklighet och askungeslut. Det här är 'the real deal', för när i livet blir allt bra i slutet och alla lever lyckliga i alla sina dagar? Dear John är inget undantag och tar upp det här med distansförhållanden när du träffat på den stora kärleken. Om att tro på varandra och med ett USA i krig och en soldat ivägskickad på hemligt uppdrag någonstans i världen och lämnar flickvännen hemma totalt ovetandes om var han är, om han lever, när han kommer hem...

Nicholas Sparks hyllar ännu en gång den stora kärleken, men här även realistiskt. Livet blir inte en dans på rosor bara för att man är kär, tvivlet kryper sig nära och kanske är man inte alltid ämnade att vara tillsammans trots att man älskar varandra? Sparks utforskar vårat innersta väsen och det här manuset är fantastiskt. Det som är mer fantastiskt är skådespelarinsatserna. Speciellt Richard Jenkins som spelar huvudpersonen, Johns pappa. Han spelar med en sådan passion och skicklighet att han berör mig till tårar, inte bara en gång utan om och om igen. Fantastiskt foto, skådespeleri och ett enastående regiarbete av svenska Lasse Hallström. OTROLIGT SEVÄRD!

Starstruck (3)

Ny film från Disneychannel och jag måste säga att den är aningen charmig och gullig trots sina urusla skådespelare. Handligen är typiskt Disney. En nobody möter en megastjärna men behandlar honom som vilken annan person som helst, efter lite gnabb så blir de kära, bråkar rejält och sedan i slutet blir ihop. Gulligt, smått hysteriskt ibland och de dåliga skådespelarinsatserna gör faktiskt filmen ganska bra som "feel good-film".

Den är faktiskt mysig och vem har inte drömt om att bli ihop med en megastjärna?

Prince of Persia (2)

Såg Prinsen av Persien på bio igår med Maria och ja, vad ska man säga. Kändes lite överdriven och jag tröttnade snabbt på handlingen. Har även ormfobi som bara den och jag visste att det skulle vara ormar i den men inte SÅ mycket. Filmen hade lika gärna kunnat heta Ormarna i Persien eller Ormarna i Öknen eller Ormarna Anfaller XD Och det var inte jättekul för jag fick blunda halva filmen samt att det inte kom så mkt förvarning så jag hyperventilerade en hel del med.

Men i övrigt så var filmen okej, inte alls bättre än okej. De jagade en dolk hela filmen igenom, samtidigt som SNYGGA Jake Gyllenhaal faller för prinsessan (som även faller för honom såklart) och sedan går tillbaka i tiden och aah, nej jag gillar sötsliskiga slut men den här filmen hade för lite handling för min smak. Den var bara cheesy.

Sevärd i vilket fall.. men kan vänta tills den kommer på hyrfilm ;)

och Jake är HET, HET, HETARE, HETAST! Jag dregglade nästan lite där ibland för jag älskar nonchalanta, vältränade, halvt smutsiga killar med ett fint leende och långt hår XD (Typ stil som Aragon <3)

Robin Hood (3), Flickan från Ovan (4)

Gjorde dubbelt upp på bio igår kväll.. Först nya Robin Hood-filmen och sedan Flickan från ovan. är dubbelt upp guldmedlem på SF nu. Blev det i November och igen i söndags, tjoho på mig själv.

Vad tyckte jag om filmerna då?

Robin Hood tyckte jag var som alla andra Robin Hoodfilmer jag sett innan. Det var inget speciellt utmärkande med just denna film som gör den mer sevärd. Visst det är jättefin regi och skådespeleri, men den känns vanlig, alldaglig och som om man sett den förut. Jag gillar dock huvudrollsinnehavarna i Crowe och Blanchett men det är nog mest för att jag gillar dem i alla filmer de gör. Handlingen skiljer sig aningen i och med att Robin är inblandad i en statsangelägenhet. Frankrike och England krigar och Robin hamnar mitt i det. Såklart räddar han England i slutändan och slutar ändå som fredslös som den Robin vi känner honom. Ingen större skillnad. Se den om ni vill men det enda jag gillade med den var att det var små roliga skämt i den, min typ av humor och att jag gillar skådespelarna. Annars var den ganska seg. En trea i betyg kanske. typ.

Flickan från ovan visar tydligt att Peter Jackson kan göra annan typ av film än fantasy. Helt fantastisk regi och foto, vinklarna är så typiska Jackson som man bara kan komma och skådespeleriet är fantastiskt. Huvudrollsinnehavaren är tidigare okänd men åh vad bra hon var! Nej den här filmen var riktigt bra. Häftiga tankar och filosofier bakom. en stark fyra av fem :D

The Last Song (5)

Ja idag såg jag denna UNDERBARA film och jag ska inte säga mer än att om Miley Cyrus kan få en hel biosalong att gråta hysteriskt i nästan 40 minuter så har hon en enorm talang. Jag har aldrig gråtit så mycket på bio tidigare och Miley riktigt strålar i rollen som Ronnie, en vilsen och sårad dotter till skilda föräldrar och som skyller på pappan för att han drog, tvingas bo hos sin pappa hela sommaren och sakta men säkert förbättras deras relation.

Filmen har humor. den har kärlek, vänskap, syskonrelationer, föräldrarelationer, sorg, oro, förtvivlan. Den har allt som en bra film ska ha och det är inte bara Miley som briljerar i sin rolltolkning av Ronnie utan alla är riktigt, otroligt bra. Visst. Miley är en barnstjärna som ägs av Disney och som är känd för sin karaktär Hannah Montana. Hon läggs hela tiden i det facket och det är otroligt synd för Miley kan verkligen sjunga och hon är en fantastisk skådespelare. Ge henne en chans. Hon är på väg att växa ur rollen som liten flicka och stå på egna ben. Nya album, nya filmer på g och de sista avsnitten av Hannah Montana spelas in just nu. Lilla Miley växer upp och jag är otroligt nyfiken på hur långt hon kommer gå. Jag bara hoppas att Hollywood ser all stjärnpotential som den här unga kvinnan har och tar vara på den för jag vill verkligen se mer av Miley som något annat än Hannah.


Filmen The Last Song baseras på en roman av den underbare Nicholas Sparks som ligger bakom New York Times bästsäljare: A Walk To Remember, The Noteboook, Dear John, A Message in a Bottle, Nights in Rhodanthe, The Guardian m.fl! Flera av hans böcker har filmatiserats och The Last Song är den senaste i raden av filmatiseringar. Dear John kommer på svenska biografer i början på Juni, med huvudrollsinnehavare i Amanda Seyfried (Mamma Mia) och Channing Tautum (Step Up), så då vet ni var jag är (på bio)!

Så om ni gillar The Notebook och A Walk to Remember så kommer ni GARANTERAT att ÄLSKA den här filmen.




Alla hans böcker har en sak gemensamt. De är realistiska, de har en råhet som liknar det verkliga livet. Inget är glorifierat, inget askungeslut och de lever lyckliga i alla sina dagar trots att det är omöjligt. Sparks skriver verkliga berättelser om den starkaste kärleken som berör djupt inne i hjärtat och som får en att vilja gråta inifrån och ut då tårarna inte räcker för att beskriva hur djupt hans ord berör. The Last Song är enligt mig det bästa han har skrivit såhär långt och jag är snart klar med boken som jag passade på att köpa i England. Sevärd. Läsvärd.

Filmen är helt och hållet magisk. man fastnar direkt i storyn och dras med i handlingen på ett helt gripande sätt. Jag har aldrig gråtit så mycket i en biosalong innan och jag var inte ensam. En femma för manus, rolltolkning, filmatisering och foto. Helt fantastisk!

Remember Me (4)

Jag var på förhandsvisningen av den nya filmen Remember Me i onsdags. Helt fantastiskt att jag fick två gratisbiljetter till den filmen och jag har fortfarande inte hämtat mig. Jag skiter FULLSTÄNDIGT i vad Erik Helmerson säger i Nerikes Allehanda, han vet inte vad han pratar om. Att ge filmen en tvåa och såga den totalt är inte alls vad jag skulle vilja göra med den här filmen. Att säga att Rob enbart är där för att vara snygg och att filmens alla scener utom slutscenen (som jag förstod det) var sämre än urusla håller jag inte alls med om.

Han skriver inget i sin recension av filmen vad den egentligen handlar om, det enda han gör är att såga ner Robert Pattinson och det känns verkligen inte rätt. Är det bara för att han är snygg, får alla tjejer och inte verkar kunna hantera pressen som du inte tycker om honom? För här gör han en rent ut sagt strålande insats. Det kan bero på att skådespelarna runtomkring honom i denna film är så mycket bättre än de i Twilight. Här har han hjälp av många kända ansikten som faktiskt vet hur man spelar teater istället för Kristen Stewart som har två ansiktsuttryck totalt. Orkeslös och förvånad. Här har Robert någon att spela emot och vilket genomslag! Det här är Roberts bästa film någonsin och han riktigt lyser! Han fångar karaktären otroligt bra och man riktigt blir ledsen med honom. Han får karaktären till liv och förmedlar precis de känslor som ska förmedlas. Det enda jag är orolig för är att det blir som med Heath Ledger. Att Rob inte klarar av pressen, går in i mer deprimerande roller och en dag vaknar vi upp och han finns inte längre kvar här. Det börjar kännas som så att han konstant sett är deprimerad och inte orkar med sitt liv längre - och inte bara on screen utan jämt. Det vore fruktansvärt.

Robert spelar Tyler, en vilsen kille som inte har en bra relation till sin far och som sörjer sin bror som begått självmord. Familjen är splittrad och systern blir mobbad i skolan och är totalt osynlig för fadern som på något sätt verkar vilja ignorera allt och alla för att han inte vill acceptera äldsta sonens död. Tyler må vara deprimerad men han finns alltid där för sin lillasyster och stundtals känns de som äkta syskon - deras kärlek är så starkt att det nästan blir svårt att tro att det bara är på film.
Emelie De Ravin (känd från bl.a. LOST) spelar Ally, en tjej som bevittnade sin mamma bli mördad på en tunnelbanestation vid tio års ålder. Hon lever med sin pappa som är polis och extremt överbeskyddande efter det som hände, det är hans sätt att hantera sin sorg. Ally och Tyler möts och de har en otrolig kemi, de faller för varandra men det är inte så enkelt. Precis när allt, och då menar jag allt, börjar lösa sig. Familjerna börjar gå vidare, acceptera det faktum att de döda inte kommer tillbaka och börja le igen så händer det ofattbara.

Okej, jag vet, man förstår där i slutet på filmen att allt inte kan sluta lyckligt. Man förstår att om allt hade slutat lyckligt precis som det verkade så hade filmen egentligen inte handlat om någonting, den hade inte bidragit med ett enda dugg. Slutet var viktigt för att få fram historien och få en att verkligen tänka efter. Där i biosalongen så var det första jag tänkte om slutet: NEJ INTE SÅ! SKIT VILKEN DÅLIG FILM! sedan när jag var påväg hem så börjar jag tänka mer rationellt och inser att det här filmslutet var jättebra. Det SKA sluta såhär, alla andra slut hade inte passat. Otroligt tänkvärt och genuint skådespeleri. Ja jag kommer betala för att få se denna film en gång till - det är inte en fråga om OM jag kommer att se den igen, det är en fråga om NÄR.

Den rekommenderas VARMT! och se till att ha vattenfast smink! du lär behöva det!
Jag håller då inte med NA's recensent om att ge filmen en tvåa. jag ger den en fyra! Den är värd det och som sagt. SE DEN!